Bildanalys Solnedgångens väktare
Börja gärna med att läsa inlägget om ”Att fundera över mina målningar” där jag beskriver hur jag tänker och upplever processen och symboliken i mitt måleri.
Att måla den här akvarellen gjorde mig lugn. En meditativ och vilsam process genom den mjuka färgskalan och formerna av kvinnoväsen i tryggt systerskap. Medan jag målade kändes de upphöjda, som andliga väsen i en procession av något slag.
Det var först när målningen var färdig som jag ramlade över myten om Hesperiderna som väktare av den gyllene äppellunden. Såklart var det dessa Solnedgångens döttrar jag hade målat ☺️ och det sög till i mig när sagan berättade något som kändes viktigt. Jag tycker mycket om dessa systrar och fantiserar om hur galet vackert det måste vara i den där gyllene äppellunden 🍏🍎🍏
Hesperiderna var i grekisk mytologi en grupp nymfer som bevakade och skötte om en helig trädgård där de gyllene äpplena växte. Lunden tillhörde Hera, Zeus fru och gudinnan över äktenskap och familj, och låg långt bort i det mytologiska rikets yttersta kant vid världens hav. De gyllene äpplena kunde ge gudomlig vishet och till och med evigt liv till den som åt av dem.
Jag tänker att Solnedgångens döttrar i min målning är milda, mjuka, starka och beskyddande. De är kloka och värnar om den vishet som finns djupt inom oss. De skyddar den inre trädgården, kanske det vi kalla intuition. Kunskap i vårt kollektiva medvetande, nedärvd genom generationer och kopplad till naturens cykler och kraft.
Processionen i min målning symboliserar ett systerskap av kvinnor som vill skydda och få den visheten att växa och frodas.
.