av lyckanden.

Framgångsrika leenden 

och driven energi

tjuter som Hesa Fredrik, 

genomträngande och obevekligt.

Prestation trampar skoningslöst 

frostnupna snår av visset gräs.

Välputsade, trendiga stövletter 

trycker ner 

det spröda, tunna

mot obeveklig jord.

Det frasar sprött 

då stråna bryts.

Perfektion är vapnet 

 mot kaos och förfall.

Det utsökt iordningsställda 

försvar 

mot sårbar ängslan.

Det glada, energiska görandet 

förintar 

håglös trötthet.

Men idag skriker det för gällt i mina öron.

Idag sliter den glada, ljusa, drivna tonen 

sönder mina celler.

Idag sjunker jag ned i jorden. 

Mot tystnaden. Den absoluta.

Klädd i frost drar jag sommarens nu vissna rankor 

med mig i fallet.

Jorden tar emot, 

orörlig och skonsamt dyster.

Låter mig vila där,

bland bortglömda misslyckanden 

och domnad vilja.